20 juli

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
John Chrispinsson

John Chrispinsson (foto: Erik Mårtensson /TT)

Publicerad 7 april 2017 09:01 - Uppdaterad 7 april 2017 09:11

In memoriam: John Chrispinsson

På redaktionen brinner ett ljus, en bukett gula vårtulpaner står bredvid ett foto av en avslappnad John Chrispinsson.

Han lutar sig mot räcket längs korridoren där han gick så många gånger, på väg in till nyhetshavet och Gomorrongängets arbetsplatser.

Han blickar lite avvaktande in i kameran, den där klara, kloka blicken som både vi, hans arbetskamrater och vänner, och också tittarna, lärde sig känna igen och tycka så mycket om.

Det ligger en bok bredvid fotot, ljuset och blommorna. En minnesbok där kolleger skrivit ned hälsningar, anekdoter, roliga yrkesminnen, ledsna farväl.

Och alla har de ett gemensamt - de uppskattande formuleringarna om dig som person; Ord som varm , klok, underfundig humor, snabb i repliken, förmågan att lyfta stämningen, generös.

Och John , Du var verkligen allt det där.

Generös, rolig, kvick i tanken som bara den.

Entusiasm och påhittighet

Jag går igenom gamla bilder från tiden på Journalisthögskolan, svartvita 40 år (!) gamla foton från lektioner, fester, utflykter i Slottsskogen, vi "leker" tv- och radiosändningar.

De flesta i klassen hade pluggat någonstans, jobbat, rest runt i världen innan de kom på att det var Journalist de ville bli. Men du var yngst, kom i princip direkt från skolan. Och susade sedan ut i yrkeslivet med din entusiasm och påhittighet.

Radio Stockholm, Du bildade tv-skola med "Svepet", tog på fracken i nobelsändningar, körde Gomorron Sverige i tv och olika radioprogram som Historiska klubben.

Och Yrkeslivet och Livet igenom fortsatte du att behandla alla och allt med samma med samma ljusa inställning; Livet är underbart.

Samtalade med "alla"

De svartvita bilderna från Göteborgstiden är både tidsdokument och vemodiga minnen, liksom några av dina SMS, karakteristiskt kortfattade, ordet Du alltid stavat med stort D.

Som det du sände när jag gnällde över att att inte hinna till vår kaffestund under Almedalsveckan i somras. "Du är ju på Island ! Kul!!!!!!! Roligare än Visby"

Men Du var i Almedalen som vanligt. Och med samma entusiasm och stora respekt lotsade du föredragshållare och åhörarna i seminarierna där, liksom tv-tittarna och radiolyssnarna under ett 40 årigt yrkesliv.

Du kunde intervjua och samtala med "alla"- vare sig det handlade om en ilsken Ingmar Bergman, en nyvald riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, en nobelpristagare eller gäst vid något kungligt evenemang.

Du skrev dina böcker, gjorde det vi alla vill men säger... ska bara... först.

Begåvad och saklig

Allmänbildad, begåvad, saklig, påläst, engagerad, en förmåga att hantera de mest skilda ämnen vare sig det handlade om samtidspolitiska eller historiska skeenden, intervjuer på studs i Gomorron-soffan eller långa valvakor, Nobelsändningar, nöjesprogram som Svepet och Melodifestivalen.

Det var du det, John.

Nu har du alltför tidigt ryckts bort från dem som gillade dig som programledare, som kollega, som vän, som älskad pappa och make.

Det enda dumma Du någonstans gjort, så skriver en av dina arbetskamrater i minnesboken här på redaktionen, var att lämna oss alldeles för tidigt.

Så sant.

Men John, vi kommer att höra din lugna, vårdade stämma berätta och lära oss saker, förklara sammanhang, småskrattande kommentera händelser länge än- även om din röst nu tystnat.

 

Tack John

Vännen, kollegan Ann-Britt Ryd Pettersson

31 gillar detta