24 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Ekochefen Olle Zachrison i Ekots nyhetsnav.

Ekochefen Olle Zachrison i Ekots nyhetsnav. (Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio)

Publicerad 18 oktober 2017 07:00 - Uppdaterad 19 oktober 2017 15:53

Ekot fyller 80!

Nu i oktober är det 80 år sen som Dagens Eko för första gången ljöd i de svenska radioapparaterna.

SR:s stora nyhetsredaktion firar med öppet hus och ekosändningar i Hangaren i Radiohuset den 19 oktober. Och det klassiska ekoplinget har sjungits in av Radiokören!

Den 1 oktober 1937 sändes den första upplagan av Dagens Eko. Det var inte meningen att ”Ekot” skulle vara ett nyhetsprogram, eftersom det var TT som ensamt svarade för nyhetssändningarna i radion under dess första decennier.

Omedelbart före det första Ekot gick en TT-sändning. Ekot skulle inte konkurrera med TT och tidningarna om nyheter utan mer ha en fördjupande karaktär.

– Men redan i den första ekosändningen sprack den tanken. Ekots förste redaktör Carl-Åke Wadsten hade fått reda på att utrikesminister Richard Sandlers flyg från Genève, där Nationernas Förbund haft möte, skulle landa tidigare än planerat och Wadsten åkte till Bromma där han som ensam journalist fick en kommentar av utrikesministern.

Carl-Åke Wadsten i regirummet 1944.

Carl-Åke Wadsten i regirummet 1944. (foto: SVT Bild)

Det berättar ekoreportern Håkan Widman som researchat Ekots historia och sammanställt en serie radioinslag med återblickar på de 80 åren som under oktober sänds i P1 Morgon och finns att hitta på sverigesradio.se.

Från fåtal till 220

Antalet anställda på Ekot under de första cirka 20 åren kunde räknas på ena handens fingrar. Idag uppgår Ekots personalstyrka till 220 fast anställda som gör nyheter och aktualitetsprogram och som når publiken på en mängd olika sätt.

– Det är förstås ett stort privilegium att få vara med få utveckla en så fantastisk redaktion och ett så starkt nyhetsvarumärke som Ekot, säger Olle Zachrison som är chef och ansvarig utgivare för Ekot sedan januari 2016.

– Ekot har i sitt DNA just att nå människor på olika sätt, i korta och långa nyhetssändningar och i olika kanaler. Ekot var tidigt ute både på webben och i sociala medier och idag jobbar vi på en rad olika plattformar, tillägger Zachrison.

Efter de senaste förändringarna i Sveriges Radios organisation ingår numera även Radio Sweden i Ekot, med sändningar på en rad språk – bland annat olika persiska och kurdiska dialekter, somaliska, engelska och arabiska.

Spänningar

Håkan Widman berättar om Ekots historia i en serie inslag.

Håkan Widman berättar om Ekots historia i en serie inslag. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Håkan Widman har under sitt arbete med inslagsserien om Ekots historia slagits av att spänningarna mellan public service och de kommersiella tidningarna inte är något nytt.

– I början såg TT och pressen den nya radion som ett sätt att understödja tidningarna. Någon självständig nyhetsverksamhet i Radiotjänst ville man, som sagt, inte veta av. Det var inte förrän i mitten av 1950-talet som Ekot började bli vad det är idag, säger Widman.

Radiotjänstemän i Dagens Eko 1958.

Konferens med radiotjänstemän på Dagens Eko 1958: fr v Lars Ramsten, Berndt Friberg, Bo Holmqvist och Per Persson. På tavlan bakom: Kortare, snabbare, bättre. (foto: Bo Stråhle)

Barriären bröts

Men att Ekots framväxt till ett ledande svenskt nyhetsmedium dröjde, handlade inte bara om att tidningarna ville begränsa radions verksamhet utan även om att makthavarna i Sverige länge bara stod till förfogande för kommentarer och svar på frågor om och när de själva ville.

– Men i samband med andrakammarvalet 1956 bröts den barriären. Under regeringsförhandlingarna som följde lät sig svenska medier för första gången inte nöjas med att exempelvis en minister sa ”inga kommentarer”. Det var Dagens Ekos reporter som, när han inte fick några upplysningar av statsministern om förhandlingsläget, vände sig till oppositionen i stället. Det där var en väldigt viktig händelse i den svenska nyhetsjournalistikens utveckling, förklarar Håkan Widman.

Vanna Beckman 1964.

Vanna Beckman läser nyheter 1964. (foto: SVT Bild)

Både rätt och snabbt

2017 års Ekochef Olle Zachrison vill passa på att utnyttja höstens stora 80-årsjubileum till att prata om viktiga trender och frågor gällande nyhetsjournalistiken idag. Det är särskilt viktigt i en tid när oberoende medier attackeras och ifrågasätts, bland annat finns en diskussion om hetsen i dagens medielandskap.

Olle Zahrison

Olle Zahrison

– Det finns en tendens att nyheter ska ut så snabbt som möjligt. Vi på Ekot vill också vara snabba men först måste vi veta säkert att det vi förmedlar stämmer och är relevant. Det är oerhört viktigt om vi ska behålla det mycket stora förtroende vi har bland allmänheten, säger Zachrison.

I dagens organisation har Ekot bland annat en ”nyhetsvakthavande” som har till huvuduppgift att tidigt upptäcka sådant som kan vara intressanta nyheter för Ekot att publicera. Det finns även ”livereportrar” som bland annat arbetar med att kontrollera och eventuellt gå vidare med det senaste inkomna materialet.

Och inte minst finns det en beredskap att när som helst, när det är påkallat, börja sända extra. Då skickar redaktionen ut en pushnotis till SR Play-användare och sändningen kan läggas ut även i de traditionella kanalerna som P1 och P4 om det är något riktigt stort.

Ekots Livedesk i mars-17.

Ekots Livedesk i mars-17: I trappan fr v: Isabelle Swahn, Lena Berggren, Alexander Gagliano, Olof Wijnbladh, Raden fr v: Lasse Johansson, Liv Heidbüchel, Gunilla Österlund, Kajsa Norell, Anja Sundberg, Peder Gustafsson, Josef el Mahdi, Erika Mårtensson Ekot Sveriges Radio. (foto: Mattias Ahlm)

Guldålder för ljudjournalistik

– Vi fokuserar generellt mer och mer på ljud, även digitalt. Förutom att ljudet är Ekots och Sveriges Radios traditionella kärna lever vi också i en guldålder för lyssnandet – inte minst unga lyssnar mer och mer och med ökat engagemang, betonar Olle Zachrison.

Strategin med ljudet i fokus innefattar inte bara hög beredskap för extrasändningar utan också att publicera ljud i olika format, särskilt anpassat och ibland exklusivt för de digitala plattformarna.

– Vi utforskar just nu olika sätt att utforma ljud, kortare och längre, som är skräddarsytt för lyssning i mobilen. Sen tidigare har vi våra poddar som uppskattas mycket av många men vi vill göra fler digispecifika ljud och testar oss framåt, säger Zachrison.

Gunnar Helén presenterade från cykel den nya bärbara ultrakortvågsändaren i Dagens Eko den 21 mars 1945.

Gunnar Helén presenterade från cykel den nya bärbara ultrakortvågsändaren i Dagens Eko i mars 1945. (foto: SVT Bild)

Teheran 1943 lät som nu

Reportern Håkan Widman, Ekots egen historiker, berättar om den för Ekot så utmärkande utrikesrapporteringen.

– I början var det tidningarnas korrespondenter och utsända som även ringde in rapporter till Ekot. Först lite senare fick vi egna korrar. Men det lät redan tidigt nästan som utrikesinslag gör idag, bland annat när Bo Enander rapporterade från den viktiga Teherankonferensen 1943.

Fika för tusen

Torsdag den 19 oktober blir det stort Ekojubileum i Hangaren i Radiohuset, med bland annat ett seminarium där både Ekoprofiler och externa redaktörer och makthavare kommer att medverka.

– Och så sänder vi kvartifemekot inför publik. Vi har beställt fika för tusen pers, säger Olle Zachrison.

En annan del av Ekots 80-årsfirande är att Radiokören sjungit in det klassiska plinget som inleder alla långa ekosändningar i radion.

– Ekoplinget var ett utlandslån, hämtat från amerikanska NBC:s nyhetsbulletiner. Men de allra första ekosändningarna 1937 inleddes faktiskt med en postiljonsfanfar, berättar Håkan Widman.

Fakta:

Redaktionen grundad:
1937

Första korrarna:
Lars Orup i Bonn och Björn Ahlander i Washington (1958)

Första kvinnliga nyhetspresentatören:
Astrid Kindstrand 1938

Mest långvariga redaktionschef:
Per Persson (”PePe”) 1956-68

Äldste ännu levande ekomedarbetaren:
Bengt Feldreich 92, på Ekot 1955-63

Mats Carlsson-Lénart

9 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress