21 februari

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
SVT i Stockholm.

SVT i Stockholm. (foto: Anders Strömquist)

Publicerad 19 december 2017 07:00 - Uppdaterad 18 januari 2018 20:49

Så arbetar SVT och facken vidare efter #metoo och #deadline

#metoo undergår ingen. Inte heller SVT, företaget har haft sin beskärda del av medialt uppmärksammade sexuella trakasserier.

Fack och företag är i stort överens om hur läget ser ut och hur man ska gå vidare.

Men det finns skillnader i synen på hur SVT ska hantera de problem som finns inom produktionsbolag.

På i stort sätt alla svenska arbetsplatser har sexuella trakasserier varit ett hett samtalsämne under hösten. Så ock på SVT.

Att SVT skulle vara förskonad från allt från tafs till rena sexuella trakasserier var det nog få som hade förväntat sig. Även om många vittnar om att de inte hade insett vidden av problemet innan den flodvåg av vittnesmål som vi nu ser ropas ut.

– Vår personal utgör ett gränssnitt av befolkningen, vi är varken bättre eller sämre än andra, säger Sabina Rasiwala, HR- och kommunikationsdirektör på SVT.

Konkret åtgärd

Sabina Rasiwala

Sabina Rasiwala

Hon hävdar samtidigt att SVT inte har blundat för att det finns problem, och att företaget under lång tid har arbetat med att komma till rätta med olika typer av missförhållanden.

En av de mer konkreta åtgärderna är att SVT sedan i mars 2017 har anordnat workshops där alla typer av kränkande beteenden tas upp. När insatsen avslutas inom några månader ska alla SVT:s anställda ha deltagit.

– Grunden för arbetet är att arbetsmiljölagen ändrades 2016. I den tydliggjordes kraven på förebyggande åtgärder, men där finns även ett krav om att alla anställda ska få information om var man kan få hjälp när man har blivit utsatt för övergrepp eller diskriminering. Och vad som händer när man anmäler.

Enligt Sabina Rasiwala är det viktigt att se frågan om kränkande behandling i ett större perspektiv.

– Det är bra att sexuella trakasserier nu uppmärksammas, men i vårt systematiska arbete är det en av ett antal olika övergrepp eller diskrimineringar som vi måste hantera. Till exempel diskuterades åldersdiskrimineringen inom SVT i våras, och den frågan hanterade vi på samma sätt som vi gör nu.

– Det #metoo verkligen har gjort är att öppna ögonen vilket i sin tur har brutit den tystnadskultur i samhället som har bidragit till att problemet har kunnat bli så stort.

Fackliga organisationerna

Hanna Nyberg

Hanna Nyberg

Även för de fackliga organisationerna inom SVT blev #metoo, och de vittnesrapporter om övergrepp som kom fram under #deadline, en väckarklocka.

– Under #metoo-rörelsen har jag slagits av att fackens roll diskuterats så lite. Därför måste vi berätta att vi kan och ska agera när någon blir utsatt för en kränkning. Men vi måste även verka för att de strukturer som skapar problemen förändras, säger Hanna Nyberg som är ordförande för journalistklubben på SVT.

Hanna Nyberg menar att facket och företagsledningen har i stort sett samma bild av problemet. Men att samtidigt finns lite olika tankar om hur man ska komma till rätta med det.

– Framförallt finns skillnader i synen på visstidsanställningar. Vi menar att de som har en osäker anställning löper större risk att utsättas för kränkningar. Och de har betydligt svårare att berätta om missförhållanden.

Produktionsbolag

De tre fackklubbarna på SVT har även engagerat sig i arbetsförhållandena på de produktionsbolag som SVT anlitar. De har därför föreslagit att de regionala skyddsombuden ska ha rätt att utöva tillsyn över deras verksamhet och att SVT ska stå för kostnaden.

– Om vårt förslag blev verklighet skulle vi kunna kartlägga hur de sköter sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Vi menar även att det skulle avdramatisera gränserna mellan företagen utan att för den skull hota deras oberoende.

Förslaget har fått tummen ner av SVT.

– Vi kan inte gå in i andra företag på det sätt som facket föreslår. Exakt vad vi vill göra istället kan jag inte berätta nu, men vi kommer att presentera ett antal åtgärder i början av nästa år. Helt klart är att det behövs ett branschöverskridande samarbete för att hantera både mobbing, diskriminering och sexuella trakasserier, säger Sabina Rasiwala.

Arbetsgrupp

SJF-klubbar på de tre public service-företagen har även bildat en arbetsgrupp för att se till att den diskussion som #metoo och #deadline har skapat inte ska tystna igen. Under ett första arbetsmöte i början av december drogs riktlinjer för arbetet upp.

– Under mötet pratade vi inte bara om sexuella trakasserier. Istället har vi vidgat frågan till alla typer av informella maktstrukturer. Därmed blir det ett fenomen som kan drabba alla, både kvinnor och män.

Hanna Nyberg är även noga med att framhålla att det inte är enskilda individer som ska jagas.

– Det hjälper inte att ersätta en maktmissbrukare med en annan om vi inte hanterar de grundläggande problemen. Det ska helt enkelt inte gå att komma undan med att vara en ojuste person när man jobbar på eller för SVT.

Även Sabina Rasiwala menar att det viktiga just nu är att komma åt de underliggande problemen.

– #Metoo har synliggjort sexuella trakasserier men det betyder inte att vi ska glömma bort andra sätt som finns att förminska kollegor. Vårt jobb är att skapa en modig och kreativ arbetsplats. Vi är varandras arbetsmiljö.

Råd om man blivit trakasserad eller diskriminerad:

- Säg till! Säg ifrån!

- Prata med din chef eller chefs chef om det är chefen som utsätter dig. Företaget har en skyldighet att agera om de får kännedom om diskriminering eller kränkningar.

- Vänd dig även till HR eller till din fackklubb. Kanske finns det fler som utsatts av samma person och då är det bra om fler känner till detta. 

Per Westergård

3 gillar detta