18 september

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Tomas Lindhé

Nyhetskrönika: Tomas Lindhé, chef SVT Publik- och utbud

Publicerad 27 april 2018 09:05 - Uppdaterad 27 april 2018 11:05

Oro på publikfronten?

Ibland får kanske även ni i era yrkesroller frågan – vad är det för nytt på gång? Eller för min del som publikanalytiker – vad förvånar dig/er mest just nu?

Det är ju inte alltid så lätt att svara på. Man är så nära det man själv arbetar med att det får vara något riktigt avvikande för att det ska ”förvåna”. Så risken finns att jag hasplar ur mig något halvkryptiskt inte allt för betydelsefullt om någon liten publikgrupp som plötsligt börjat bete sig avvikande relativt ett visst tv-program. Men det är åtminstone förvånande. För mig. Vad det nu kan vara värt för den som frågar.

Nej, frågan antar jag ska tolkas mindre bokstavligt. Låt mig göra ett försök, där kanske åtminstone några av er inte hade full koll på det som händer just nu.

Tittandet rasar, eller inte?

Tittandet för SVT rasar i våra tv-kanaler. SVT tappar hittills i år tittartid tre gånger så fort som tv-branschen i stort. SVT tappar hittills i år 17 procent av tittartiden, branschen som helhet 6 procent. Det är historiskt mycket även i skenet av att tittandet på traditionella tv-kanaler varit successivt minskande sedan 2010.

Förvånande, eller väntat? Väntat, åtminstone i stora drag för den som följer tittarutvecklingen över lite längre tid.

Att SVT jämfört med förra året tappar så mycket tittande kan nästan uteslutande förklaras med den stora variationen mellan åren i publikt attraktiva sportsändningar. Svenska folket älskar att titta på sport (jag vet, inte riktigt alla men väldigt många). När dessa sportevenemang sänds kvällstid händer inte så mycket tittarmässigt. Där finns redan etablerade vanor och de totala tittarnivåerna rör sig ganska lite och på en ganska ”mättad kvällsmarknad”.

Om evenemangen däremot sänds dagtid, påverkar de beteendemönstren och ”nytt” tittande tillkommer på sändningstider då många vanligtvis inte tittar på tv/videotjänster. Mycket sändningstid, stort intresse, blir mycket tittartid och inte sällan för SVT nya tittargrupper.

2014 relevant referensår

2018 liknar på många sätt 2014, vilket därför är ett relevant referensår. OS sändes utanför SVT:s kanaler båda åren, det fanns inget skid- och skidskytte-VM hos SVT (sänds vartannat år) och de publikt attraktiva rättigheterna för världscupen i skidskytte låg i TV4 (vartannat år i SVT). Därtill ser många på Handbolls-EM, också det i annan kanal. Detta sammantaget ger en varannan- och var fjärde-årseffekt för SVT som sänder så stora mängder sport dagtid under vinterhalvåret. Vinterstudion med tillhörande sport bidrog med massor av tittande även den gångna säsongen, 15 timmar/person, men väldigt mycket mindre än förra säsongen då en genomsnittlig person tittade 24 timmar (68 timmar i snitt för dem äldre än 75 år!). Trots den stora nedgången i tittande för SVT hittills i år, har vi högre andel av tittartiden i år än jämfört 2014. Så nej, SVT rasar inte. Vi har bara en tillfällig formsvacka. Dessutom en väntad och tidsbegränsad sådan.

Andra likheter med 2014 är att vi kommer sända Fotbolls-VM i sommar tillsammans med TV4, att vi återigen har ett starkt vintersportår 2018/19 och ett valår. Alla på olika sätt viktiga händelser för publiken.

Kvällssändningarna går bra

Trots att SVT jämfört med förra året går svagare sett till hela dygnet, är SVT:s sändningar kvällstid stabila med liten ökning sett till andel av tittandet! Stabila nivåer för nyhetsutbudet och ett varierat och uppskattat allmän-tv-utbud både i konkurrenskraft och värdering/betyg. SVT:s tittartidsandelar bibehålls kvällstid, men minskar alltså kraftigt dagtid jämfört med 2017, men inte jämfört det mer relevanta referensåret 2014.

Omtanke om TV-kanalerna i alla ära, men…

Unga lämnar broadcast i fortsatt hög takt till förmån för tjänster online. Sveriges största tv-kanal SVT1 har idag 67 procent av sitt tittande från personer äldre än 60 år.

I takt med minskat tv-tittande, och en allt äldre broadcastpublik, blir det viktigare att också stärka tjänster, innehåll och kommunikationskanaler för en yngre publik än den som föredrar broadcast. Tillväxten online är lägre än publiktappet i broadcast vilket ger SVT en minskad total räckvidd, och ett minskat upplevt värde.

För att öka synlighet och relevans, även för dem under 60 år, behöver SVT långsiktigt stärka synergierna mellan företagets olika kanaler, tjänster och innehåll. Och förstås fortsätta utveckla ett innehåll som är anpassat mot de förutsättningar som råder online.

Just nu kan vi alla glädjas åt att SVT Play, tillsammans med Netflix, värderas högst av alla onlinetjänster. Vi kan också se att SVT Nyheter från låga nivåer blir förstakälla för onlinenyheter för allt fler unga vuxna. Viktiga bekräftelser på ett bra arbete!

Tomas Lindhé, chef SVT Publik- och utbud

3 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Tf redaktör: Anna Thodenius

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör